Pärltillverkning

För att du ska förstå och uppskatta det gedigna arbetet bakom varje enskild pärla i mina designer kommer här en kort beskrivning av tillverkningsprocessen av dels glaspärlor, dels mässingspärlor.

Hur glas- och Krobopärlor föds

Först av allt behövs råmaterialet, glas. Allt glas används; flaskor (vilka ger de transparenta pärlorna sin färg), fönsterglas, betongglas, ja till och med pärlor som inte håller kvalitén återanvänds..

Glaset krossas för hand (nedan) av lärlingen Peter Teyo och sedan silas det. De grövre bitarna blir till de transparenta pärlorna, medan glasmjölet blir till de opaka.  

Gjutformarna tillverkas för hand av termitlera från termitstackar som doppas i kaolin för att pärlan ska lossna lättare. Ju vitare färg, desto äldre. Formarna håller för ungefär tio bränningar innan de kasseras. Glaskrosset läggs i formarna. En pärlmästares verktyg är enkla och han tillverkar dem alltid själv och efter de mått han behöver.

När glaskrosset fördelats i formarna gräddas de i en ugn som även den är handgjord av tillverkaren och liksom formarna är den av termitlera. En brännugn håller cirka sex månader innan den måste rivas och byggas upp på nytt. När glaset smälts tas de ut och hålen görs för hand medan glaset ännu glöder. Och det är varmt framför ugnen - jag lovar! Sedan slipas pärlorna och voilá - en färdig pärla i min hand!

Tillverkningen av de opaka och handmålade Krobo-pärlorna går i stort sett till på samma sätt som ovan, men i det finfördelade glasdammet tillsätter man glasfärg, packar det i formarna med en acaciagren i mitten (där hålet ska bli) bränner dem och handmålar mönstret ovanpå innan man bränner dem igen. Krobopärlorna finns i en uppsjö av färger och dekorationer, medan de genomskinliga är begränsade till de färger som glaset har när det krossats.

Att gjuta i mässing "Lost Wax"

Ghana kallas inte för Guldkusten för intet och tidigare användes tekniken till att gjuta de fantastiska smycken som kungar och högre dignitärer bar. (och fortfarande bär), som här vid den årliga Durbar of Chiefs i Krobo regionen. 

Att gjuta i mässing är en tidskrävande metod som tar ca tre dagar i anspråk från ax till limpa (naturligtvis beroende på hur komplicerad designen är). Jag hade förmånen att få tillbringa två dagar hos mästergjutaren Christian Frimpong uppe Sokoban-Krofrom i Ghana för att få se och delta i arbetet. 

Innan man börjar gjuta bearbetas bivax, som används till formandet av pärlorna. genom att det först värms upp i ett vattenbad och sedan pressas genom ett metallrör och ut genom ett litet hål i en kapsyl till långa tunna strängar. Strängarna läggs sedan i mönster runt gjutformar tillverkade av kogödsel och vatten.

När detta är gjort finkrossar man kol och blandar det med vatten som man sedan dränker in formarna med. Detta görs tre gånger och formarna ska soltorka mellan varje lager.

När tredje lagret också torkat lägger man ihop dem i "kluster" med ett antal pärlor i varje som var och en har sitt skal. Dessa pärlkluster doppas ytterligare tre gånger till de ser ut som en svart klump (se nedan). När kolhöljet torkat borstas översta lagret försiktigt bort till toppen på pärlorna syns (på bilden var det hängen). Vid dem fästs en tunn vaxtråd som den smälta mässingen sedan ska följa. Sedan doppas allt återigen tre gånger till en liten pyramid har bildats. När den torkat packas allt in i lera och de gröper ut en skål på toppen så att ändarna på vaxtrådarna syns.

Mässingen som används är återvunnen ur tappkranar m.m. och köps i redan smälta klumpar, som sedan läggs i en lerkruka och smälts igen i en ugn. Den smälta mässingen hälls sedan i urgröpningen på formen och den heta mässingen följer vaxtrådarna ner i formen och ersätter vaxen, som flyter upp och lägger sig i urgröpningen ovanpå. Därav namnet "Lost wax" om tekniken eftersom att alla gjutformar förstörs i processen och måste göras om för varje enskild pärla, hänge m.m.

När formarna kallnat krossas de och de färdiga föremålen plockas ut och befrias från sina gjutsträngar, filas till och blankpoleras tillsammans med lime i en rissäck. Och så, efter tre dagar är pärlorna färdiga att inhandlas och användas!

Jag hoppas att du haft behållning av denna korta introduktion till den Afrikanska pärltillverkningens hantverk! Jag vill tacka mr. Okrah Tetteh och mr. Christian Frimpong som tog av sin värdefulla tid för att låta mig delta och lära mig om deras hantverk. De är inte bara mina leverantörer, de är också mina vänner!